Kulpening är en kontrollerad process som primärt användas för att kraftigt minska risken för sprickor och utmattningsbrott i detaljer som utsätts för dynamisk belastning. Detaljerna ”kallhamras” under mycket kontrollerade former med hjälp av små stål, glas eller keramiska kulor vilket skapar en bestående tryckspänning i ytskiktet.

Det är ett välkänt faktum att sprickor inte startar eller propagerar i ett område med tryckspänningar. Brott i detaljer förorsakas oftast av någon form av skada, spricka eller anvisning i ytskiktet – där negativ dragspänningar gör att skadan växer och till slut orsakar brott Dragspänningar i en detalj kan uppkomma bland annat på grund av dynamiska belastningar i drift (ex. böjning, vridning) eller under tillverknings processen (ex. maskinbearbetning, slipning och svetsning).

Med hjälp av kulpening kan alltså negativ dragspänning ersättas med tryckspänning som därmed avsevärt ökar livslängden eller tillåter en större belastning på en detalj. Kulpening motverkar också uppkomsten av olika typer av kontaktskador mellan metalliska material så som Fretting och Galling.

Vanliga tillämpningar för kulpening är kuggbottnar i drev till växellådor, splines på axlar till bilar och lastbilar, radie övergångar i cylindrar till bergborrutrustningar, skovel infästningar i kompressorskivor till flyg och gasturbinindustrin - men metoden är tillämpningsbar inom alla branscher och på alla metalliska material som utsätts för stora dynamiska laster.

Kulpening är ingen avverkande process så den kulpenade ytan förändras marginellt avseende toleranser och ytfinhet.

Klicka gärna in på undersidorna för mera information om processen och se ett litet urval av tillämpningar.